Medborgarna – The story
Söndagar brukade betyda rock ’n’ roll för Medborgarna. Stockholmspubliken har kunnat se dem uppträda på en rad olika scener just på söndagskvällar.
Knockout-söndagarna på anrika lokalen Stacken på Nalen (som var boxningsklubben Narvas gamla hem) blev många, de räckte i sex säsonger från 1999 till 2003.
Vintern 2003 flyttade Medborgarna den gröna fåtöljen och det väl använda kylskåpet till stora scenen på Mosebacke på söder.
Men låt oss titta i backspegeln:
Medborgarna började som en trio.
Fast egentligen var det en duo från allra första början och tillkomsten har att göra med Jannes och Pärtans gemensamma intresse för sill & sprit. Janne Åström och Pärtan Lundquist blandade sillar och tillbehör i Jannes kök till tonerna av Cornelis Vreeswijk. Svante Drake tål inte sill, men om man lockar med en nubbe är han inte sen att infinna sig.
- Varför inte lika gärna gå ner på krogen och äta, dricka och spela? tänkte herrarna.
Det blev spontana spelningar i en källare på Restaurang Pingvinen på Stora Nygatan i Gamla stan. Det var starskottet för Medborgarna. Ett år senare spelade man på söndagskvällarna på Restaurang Cliff Barnes på Norrtullsgatan. Benneth Fagerlund anslöt sig till gänget och när bandet sedan bestämde sig för att göra grejen lite tyngre, så kom Conny Bloom med i bilden med sin gitarr.
Och ännu längre bakåt?
I slutet av åttiotalet startades Jammarröran på Restaurang Världshuset i Norra Hammarbyhamnen, en legendarisk klubbverksamhet och en av de bästa jamsession-klubbarna som funnits i Stockholm. Pärtan och Janne var några av de drivande krafterna bakom Jammarröran. Vad som helst kunde hända, olika konstellationer bildades varje gång och många kontakter slöts som ledde till fruktsamma samarbeten. Klubben blev ett givet ställe att hänga på för musiker och artister. Det var på Jammarröran som Janne och Svante sådde fröet till bandet Hot Soup.
Hot Soup bestod förutom Janne och Svante av Mats Grundström och Pelle Blom. Varje söndagskväll med start 1992 kunde man lyssna på Hot Soup på Restaurang Magnus Ladulås, även kallat Låset, i Gamla stan. Svetten flödade, liksom blåfisk-shotsen. Efter en rad sejourer på olika krogar hamnade Hot Soup slutligen på krogen Cliff Barnes, där även sagan Hot Soup slutade. Under fyra år hann Hot Soup spela in tre plattor, göra en rad tv-framträdanden och turnera flitigt i hela Sverige.
Det enkla var grunden för Hot Soup. Med Svante i bandet behövdes inga trummor och med en tvåhänt keyboardist behövdes ingen basist. Men soundet i Hot Soup blev med tiden allt fetare.
När det var dags för trion Janne, Svante och Pärtan att starta slaktades ännu fler instrument. Endast ett instrument fanns på scenen, Pärtans gitarr. Denna sättning med sill & sprit som drivkraft är grunden till Medborgarnas sound. Men alla band behöver en bas. Benneths roll i bandets enkla plan är självklar, han är i högsta grad tvåhänt. Få keyboardister får det att svänga som Benneth. Han är förutom sin dubbelroll som basist och keyboardist, också bandets kapellmästare. När de tre herrarna blivit fyra ökade lusten att utöka bandets repertoar. Cornelis i all ära, men det fanns också ett behov av att få in lite tyngd och "grus" i den nu välsmorda maskinen. Om tanken är att förvandla en i stort sett akustisk musikupplevelse med elektricitet, är valet lätt, man tar hjälp av en elpojke. Ingen kan rocka på ett fetare sätt än Mr Bloom.
En rad musiker och sångare som under åren förgyllt tillvaron för Medborgarna: Duvan, Nad Sylvan, Micke Hujanen, Peder af Ugglas, Leffe Sundin, Reverend Bob, Regina Lund, Jukka Tollonen, Chip Taylor, Max Schultz, Wojtek Goral, Mats Ronander, Ola Magnell, Freddie Wadling, Peter Milefors, Max Schultz, Josefin Nilsson, Burken, Maria Lundqvist, Anita Strandell, Helen Sjöholm, Tommy Körberg, Bengan Jansson, Janne Schaffer, Lalla Hansson, LaGaylia Frazier, Pale Olofsson, Clas Yngström, Billy Bremner, Little Chris, Marcus Jidell, Maxi Dread, Toni Ellis, Burken, Thorsten Andreassen, Andreas Nilsson, Stevie Clason, Neon Rose, Varité Velociped, Anne-Lie Rydé, Meja, Pugh Rogefeldt m fl.
Medborgarnas önskan är att dela med sig av sin spelglädje.
- Det är lika mycket för oss själva som för vår publik som vi fortsätter att spela!
